Nu är jag hemma.
Nu är jag hemma. Hemma från en helt ok kväll med öl, gitarr, koriander och uppskuren tå.
Jag och Lisa hade en efterlängtad "Vi går dit vinden för oss"-kväll som vi inte haft på ett tag. Vi startade hos hennes goa föräldrar tills vi drog till stan. Vi hittade Måns och Maria i stan, dom skulle in på Koriander så vi följde med dom. Mycket folk var det där. Mycket folk jag inte sett på väldigt länge. Folk jag inte heller pratat med på flera år. Grejen med de här människorna är att man inte riktigt vet om man ska hälsa, prata med dom om varandras enskilda livshistorier eller om man istället bara ska gå/dansa förbi för att låtsas om att den här personen är som precis alla andra ganska roliga människor här på dansgolvet. Vi valde att inte låtsas om varandra. Och varför ska man det? När man ändå inte hör ett piss av vad någon annan säger när man står där och gallskriker mot varandra "JAG GÅR OCH KÖPER NÅTT ATT DRICKA!" - "AH! JAG BEHÖVER NOG OCKSÅ PISSA!"...
Iaf så hade vi ganska kul ute på terassen där vi dansade ganska länge tills jag plötsligt känner något dra mot min tå. Jag tänker att det säkert bara är någons sko som kommit åt min tå då jag känner något vått i min sandal (ja jag vet, puckat att ha ett par sandaler på ett dansgolv). Jag vet i hela kroppen att det våta måste vara blod. Blod som jag i min vrickade (lite onyktra) värld ser pulsera fort ur min stortå. Jag tittar lite snabbt på Lisa och mimar otydligt "jag måste gå!" och vänder sen för att gå mot baren. Min plan är att först komma ut från folkmassan för att sen gå till baren och be om plåster. Jag känner ingen smärta i tån förän jag klarat av momentet att komma bort från alla männsikor. Jag känner smärtan väl vid baren när jag bett om plåster. Jag svär lite och vänder mig till Lisa och Måns som nu för första gången kan höra vad jag säger. En bartender frågar hur det går med mig och vart han ska sätta plåstret. Jag ber honom kolla så det inte finns kvar något glas i såret och han drog med mig in i köket där det fanns bättre ljus. Jag och personalen satt och skämtade om min trasiga fot när vi såg att såret inte var allvarligt och bartendern satte på ett plåster. Lisa och Måns väntade på mig och vi bestämde oss ganska snabbt för att dra därifrån. Långt från Tåmördar stället.
Vi gick sen till Båten där vi trodde det skulle vara efterfest men jag och Lisa bestämde oss ganska snabbt att sticka hem. Hem och sova. Och nu är jag hemma, hemma och lyssnar på P3 där dom spelar Jimi Hendrix och Radiohead så jag kan sova. För nu ska jag sova. Sova så jävla gott!
GOD NATT!
