Smuts
Jag har en filosofi om smuts. Eller det är mer en idé jag har och som jag stog och tänkte på när jag var på Alsters Herrgård häromdagen. För att berätta lite bakgrund så ni hänger med så är jag med i ljusgruppen i föreställningen Tribadernas Natt som snart har premiär i ladan på Alsters Herrgård. Som medlem i ljusgruppen ska man klättra på höga stegar, ställningar och bjälkar för att sätta upp lampor som ska sätta stämning och en visuell känsla för pjäsen. Hela helgen har vi tillbringat i ladan och jag har sakta men säkert kommit över min rädsla för höjder. Eller rädslan är väl inte borta men nu tänker jag inte så länge innan jag slänger mig upp på stegen med en lampa i ena handen och en sladd ihopvirad över den andra axeln. Ungefär som en bergsklättrare känner jag mig, "Jodde-laddi-litti-hooooo!!". Iaf så kan ni ju förstå att man blir smutsig när man klänger runt i en lada, och speciellt när man är uppe i taket där inte så många tänker på att städa. Så på grund av det så tycker jag att det är fräscht att då och då tvätta händerna, och när jag då ser det svarta vattnet rinna ner i avloppet så kan jag inte hålla mig från att le lite. Jag ler för att det här svarta vattnet, smutsen som rinner från mina fingrar, representerar vad jag har åstakommit med dagens arbete. Jag tänker tillbaka över att jag faktiskt har, från att ha frågat någon annan att göra det, istället själv traskat upp för den svajiga stegen. Vad kommer morgondagens "smuts" representera undrar jag då. Betyder det att jag har klappat en orm, hoppat bungyjump eller grävt upp dinosarieben? (Ja jag är livrädd för dinosarier...) Min filosofi med smuts är i alla fall att man har tagit mod till sig och hoppat in med hela kroppen, man har överkommit något nytt, och allas smuts är individuell. Det finns dock dom som missbrukar smuts, dom smutsar ner sig för ingen nytta bara för att ha något att visa upp "Se vad CRAZY jag är! Jag badar med kläderna på, jag går i leran med sandaler och jag slickar på samma klubba som du!". Men det är inte det här jag menar med mod. Visst ni får hoppa i alla vattenpölar ni vill, men det är inte många som kommit fram till mig i mitt liv och sagt "Elin, jag är så jävla stolt över mig själv! Kolla! Ser du vattenpölen precis där?! JAG HOPPADE I DEN!!!!!!!". Däremot blir jag alltid glad när jag hör någon prata om smuts på ett sätt så man märker att dom har vuxit. Dom berättar om hur rädda dom var men dom gick ändå längst upp i eifeltornet, hur mycket dom aldrig ångrar första gången dom flög trots att dom skakade hela resan eller att dom åkte fritt fall även att dom grät i kön fram. Smuts representerar mod, det representerar att övervinna det du är rädd för eller så visar det dagens hårda arbete. Så när jag tvättar mig och ser det smutsiga vattnet rinna från mina fingrar så tänker jag på vad jag har åstakommit. Idag har jag blivit smutsig. Idag har jag levt.
