lelind

Idag är det en vecka sen jag flög hem från Irland. Även att veckan i Irland och på Oxegen var jättebra så slutade den inte så bra..
När Coldplay, som var sista bandet på festivalen, hade spelat så gick alla tillbaka till campingen. Jag och Tom hade packat ihop alla våra saker och väskorna var klara för att bara ta ur tältet så vi kunde springa till bussen in till Dublin. Kvällen innan hade någon gått in i Aiden och Conors tält och tagit lite saker och bara stökat till det så dom fick lägga in sina väskor i vårt tält eftersom vi hade lås. Men när vi kom till tältet efter Coldplay hade någon skärt upp vårt tält med kniv och rivit ut alla väskor. Min väska var helt tom så jag var säker på att allt var borta när Conor hittade en hög med kläder och saker. Hälften av mina kläder och mina högtalare var stulna men jag kände ändå att det inte var så farligt, det jag mest kände var jobbigt var att jag kände inget förtroende för andra människor. Man känner sig väldigt påhoppad och utsatt när någon brutit sig in och tagit saker från en. Jag hade dock alla värdesaker i min handväska som jag hade på mig hela dagen så inget av värde som pass, plånbok och Ipod var taget från mig och tom men toms väska var helt slaktad så den fick vi lappa ihop med silvertejp... Det var också väldigt synd om Conor som faktiskt blev av med sitt pass, och han skulle tillbaka till Liverpool nästa dag. Jag har pratat med dom efter vi kom hem och dom sa att dom också kom hem men det blev svårare än om Conor fortfarande haft sitt pass, dom fick ringa till Engelska Ambassaden och en massa annat för att komma hem igen.

En annan jobbig sak var att jag blev sjuk sista dagen så jag mådde verkligen jättedåligt. Som tur var har jag väldigt bra vänner som gick och köpte mat åt mig, hämtade vatten och gav mig Ipren men jag låg kvar i tältet under dagen så jag fick vila. Jag kände mig bättre på kvällen så jag fick se alla band jag ville se och sen på natten så var jag ändå så trött när vi satt på bussen till dublin så jag hann inte tänka på om jag var sjuk eller trött. Jag och Tom tog taxi till flygplatsen och där käkade vi och sen sov på Mcdonald's. På morgonen gick mitt illamående upp och ner och det kändes som jag hade feber. När vi flög så gick det ganska bra för jag sov nästan hela resan men när vi skulle landa så ville jag typ skrika. Jag hade så ont i halsen och öronen och när trycket ökade när vi landade så gjorde det så fruktansvärt ont i öronen, jag grät inte men tårar rann ur mina ögon för det var en så hemsk smärta. När vi landat så hörde jag nästan ingenting, alla lät som figurerna i Snobben (wa wa wa wa). Jag hörde vad tom sa lite dovt. Jag ringde till pappa och han och mamma kom och hämtade oss på skavsta så vi slapp åka buss och tåg med alla bytena vi hade.

Under veckan har jag varit på vårdcentralen två gånger för jag mått så dåligt. Jag hade fått streptokocker, och så hade jag vatten i öronen efter trycket på flyget. Då och då under veckan har hörseln på något av öronen försvunnit men det kommer hela tiden tillbaka efter jag har sovit. Så har legat med penicillinkur hela veckan och har fortfarande några dagar kvar. Men nu mår jag bättre, jag har inte lika ont i halsen och jag mår bättre. Har dock fått torrhosta som man alltid får precis i slutet när man har haft ont i halsen.

Hård vecka men jag är glad att jag snart slipper det här och att jag snart är mig själv igen!